Run away

Igår lyckades jag springa 7,5 km utan att få ont i skenbenet vilket var helt sjukt underbart. Trots att jag var tvungen att springa i sniiiiiiiiiigelfart (!). Det tog 51 att göra det så att ja.. Inte gick det fort alltså. Men det gick bra. Så pass bra att jag gick och köpte mig ett par nya löparskor som ska passa mitt löpsteg perfekt. (Eh ja det där lät nörd...). Det känns i alla fall tokbra. Nu ska jag äntligen få komma igång med mitt springande utan att riskera benhinneinflammation eller överansträngningar. Jag ska ta det lugnt. Inte hetsa. Även om min hjärna orkar exakt allt så gör inte min kropp det. (Att jag aldrig kan lyssna när folk säger till mig om sådana här saker förrän det nästan är för sent..!)

👟




Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: